När barnen var små kunde jag ibland önska att jag bodde i ett kollektiv där man gemensamt turades om att laga maten. Tänk att veta att ikväll är det familjen Karlssons tur att få fram maten på bordet. Jag kunde se oss sitta runt matbordet och lyssna till Karlssons när de berättade om vad som serverades till middag, ”Idag serveras en näringsrik grönsakssoppa gjord på ekologiska grönsaker från trädgårdslandet. Till soppan serveras hembakat surdegsbröd från det lokala bageriet”. Tänk att sitta där, sörpla på soppan och njuta av alla diskussioner som pågår runt bordet om rättvisa, närodlad mat och hur vacker fru Karlssons nya batikkjol är.
Eller så drömde jag om att jag bodde i en stor herrgård där maten var lika elegant som de gnistrande kristallkronorna och de sammetsbeklädda möblerna! När kvällen närmade sig och månen steg över den vackra herrgårdsparken var det dags för middag i den magnifika matsalen. Där serverades inte bara mat, utan en gastronomisk upplevelse som till och med fick familjens mest kräsna 5-åring att äta under andaktsfull tystnad.
Jag kunde också drömma om att vi gick till den lokala italienska restaurangen när det var dags för middag och möttes av en kypare mycket lika den smale kyparen i Lady och Lufsen, ni vet han som serverar de två turturduvorna spagetti med frikadeller. Precis som i Lady och Lufsen skulle storebror snällt rulla över den sista frikadellen till lillasyster som glatt stoppade in den i munnen och tackade sin storebror med orden “Grazie mille caro fratello (tack så mycket kära storebror)”.
Jodå, som stressad mamma med heltidsjobb hann jag faktiskt drömma om hur jag skulle önska att middagarna var, problemet var och är att jag inte gillar batikkjolar och vill absolut inte att ha för mycket folk runtomkring mig, så tankarna om att bo i ett kollektiv gick snabbt bort. Herrgårdsmiljön kunde jag drömma lite längre om fast jag är mörkrädd och jag får rysningar av för stora hus så även tanken på en egen herrgård försvann snabbt. Att alltid äta på den lokala restaurangen skulle säkert vara skönt men med tiden skulle jag skulle få en väldigt uppblåst mage av all pasta och vitt bröd.
Visst är det härligt med drömmar och det var nog därför jag faktiskt hamnade rätt när jag mötte Matpiraten. Med honom fick jag allt jag egentligen drömde om -Lugn och ro vid matbordet.
Om du också drömmer om lugna middagar titta in på www.matpiraten.se
