Internationella kvinnodagen idag. Först kom tanken som att jag vet knappt vad det är. Egentligen!

Googlade snabbt och såklart jag ändå visste, handlar det om ojämställdhet. Men det som stack ut var att dagen stiftades 1910

Jösses, över 100 år sedan. Wow!

Så tänker jag på mitt liv som enda kvinna och fyra manliga i familjen.

Hur kommer det sig att jag till för ca 1.5 år sedan var den som lagade maten, middagarna? Jag vet inte hur vanligt det var med män som lagade för 100 år sedan.

Det är säkert så att familjer idag har jämställt men är det inte vanligare med ojämställdhet i middagslagning? När jag räknade på tiden för matlagning så kom jag fram till 8tim per vecka för den uppgiften.

Så vad vill jag säga med det här inlägget. Egentligen!

1. Jag är stolt över att jag bröt kedjan ”kvinna lagar mat” cirkeln i min familj.

2. Jag säger varsågod till de kvinnor som mina söner träffar i framtiden för att de tar sin del i 8tim jobbet.

3. Jag är ödmjuk inför denna dag och förstår att det har hänt mycket. Det tog mig 1.5 år att få till fördelningen

att nu vara en rutin. Hjulen rullar och ibland känns det som att det tar lång tid.

Kvinnor och mat….. är självklart men inte mer tid än vad vi vill. Heja kvinnor på Internationella kvinnodagen❣️

Kom fram en kvinnokämpe hos mig dagen till ära 😀

Matpiraten röda sked